Funnit min plats?

Rolf (min PT) påstod att hela jag uttryckte att jag funnit min plats i livet på denna spinningcykel, att det var därför jag såg både nöjd och glad ut. Själv undrar jag om det inte i verkligheten förhåller sig så att jag finner hela situationen lite osannolik. Rundnätt och undrande sitter jag på min spinningcykel. Det går lättare med spurtarna, nu. Läste dock att den stora utvecklingen inom syreupptagningsförmåga sker när man tränar låååångsamt, lagom tungt och länge.

Från fetma till övervikt :)

Kollade mitt BMI idag och ser att jag ligger knappt ett kg. från att inte vara fet, men överviktig.
Tyvärr är detta kg på fel sida av fet och överviktig.

Undrar om träning kan minska gapet mellan fetma och övervikt :)

Träning, träning och träning!

Friskis och Svettis idag igen...Damerna går runt svettiga efter träningen med barnens (?) kap från utlandssemestrarna lindade runt sig. Här ses motiv från Gran Canaria, från Turkiet och Mexiko. Garfield, Stålmannen och kattungar med sombrero pryder magarna...knappast klädsamt men mycket charmigt och mänskligt. Mitt eget bidrag var just katten Gustaf ;). När man varierar träningsformerna upptäcker man att man har muskelgrupper som tidigare var "en blind fläck på kartan". De dyker upp från en komaliknande existens fulla av hämndbegär (varför skulle det annars göra så infernaliskt ont?). Det känns som om gymnastik inte är en akt sprungen ur förtroendeskapande åtgärder mellan kroppens olika delar, utan mer som en terrorbalans där smärtyttringarna tävlar om världsherradömet. Enda trösten är att smärtan och stelheten numera är ett resultat av träning och inte av en stigande ålder. (fan tro´t). Ambitionen denna veckan är träning måndag till söndag, med uppehåll på lördagen. 

Nio kilo minus från den 26 juli och 16 kilo återstår att gå ner. Med ca två kg  i månaden lär det kunna klaras till cylkelutmaningen i juli 2013.

Fortf. förkyld

Yngsta dottern kastade en blick på undertecknad som erbjöd en sorglig uppenbarelse...Dottern sa något i stil med att det kanske fanns ett mentalt perspektiv på min sjukdom...Med bihålorna och huvudet fyllda av förkylning känns det som om det svårligen kan rymmas mer i detta plågade huvud. Allraminst mentalt eller perspektiv,,,Träningen har rivstartat -för de andra- och jag som redan är i uppförsbacke börjat känna mig som huvudsrollsinnehavare i den tecknade filmen om haren och sköldpaddan. 

Har börjat kolla lite på en annan strapats som är barncancerfondens egen cykelresa från Lund till Stockholm, på NIO dagar.

Förkylt...

Vaknade kl. halv sex och var ruskigt förkyld och väldigt, väldigt trött. Stapplade mig ut i köket, konsumerade stark ingefäradryck med honung samt toppade med Echinaforce. Sedan tillbaka i sängen där jag kunde njuta stillheten i ett sovande hus. Ingen träning alls idag, bara en liten slöpromenad till videobutiken, Ett par timmars överprövning hann jag också med. Dagens steg närmare Paris var att jag anmälde mig till spinning bas på Friskis och Svettis. Kollade lite på bilderna av de andra lagmedlemmarna. det verkar som om alla har tränat en hel del förut och jag börjar känna mig lite osäker på om jag platsar i laget. Växjös team Rynkeby är mycket tydliga med att man knappt behöver ha sett en cykel förut, men jag undrar om Helsingborgslagets ambition är att köra sträckan på hastighetsrekord, eftersom vår lagkapten är så tävlingsinriktad, men uppmuntrande när jag tydlig redovisar min snittfart på 11/km/tim. Jag frågade lagkaptenen rakt ut idag om han hade en "önskenivå" för laget vad gäller förutsättningar. I så fall ville jag att han orienterade mig om detta snarast möjligt då det ju finns andra som helt säkert kan göra bättre från sig än jag som till och med kan riskera att vara en belastning för laget...

Cykeldoktorn

Var och mätte mig idag, men bara två mått av de angivna fyra måtten. men så skulle det tydligen vara. Det blir något förvirrande när man får en information om att man ska ta flera olika mått, men sedan landar på två. I butiken upplevde jag ett ögonblick av klarhet när jag beundrade den sötaste röda racercykel och seriöst överväger att införskaffa den. En racercykel har en stång, liksom herrcyklar, väldigt högt upp och man ska vara lite vig för att kunna svinga benet över stång och sadel...Man kan fuska och ta benet över styret, men det blir inte mycket lättare. Nu ser jag klart att jag ska öva benswing...Nästa punkt av insikt uppstod när jag försökte bromsa (jag kom faktiskt upp på cykeln) och upptäckte att en racercykel inte har fotbroms...Jag vevade på som den gången jag åkte alpint och kom fortare bakåt än framåt. Rustakatalogen upplyste mig om att man kan ta sin fina nya racercykel och liksom "palla upp" den under vintern och använda den som träningscykel, f-n va najs. I övrigt studeras kostkursens lärobok om att låta bli att äta bara för att man är trist! Klokt råd!

280 dagar.

eller 6720 timmar.
eller 403200 minuter.
eller 24192000 sekunder. kvar...

Man betalar tusenlappar för varje minusgram...

David ringde och vi pratade bl.a om mina 11km/tim som nu ringer i mina öron...Jag vet ju att snittfarten ska ligga på 27km/tim och jag tror att det är en bit kvar :). David sa dock några tröstens ord: Ett, jag är en överviktig kontorstant (han uttryckte sig absolut inte så, men jag sammanfattar vår analys av mig så) och en överviktig kontorstant skapar positiv publicitet genom att överraska och cykla till Paris för en god sak. Två: proffsiga cykelryttare betalar tusenlappar för varje minskat gram på cykeln så det jag går ner kommer jag att vinna i fart. Sdean återstår träning, träning och åter träning.

Sitter nu med mina olika papper om överprövning och överväger strategin...

11km/tim 120 mil...

Cyklade på träningscykel idag level 1. Efter tio minuter som jag skulle cykla enligt mitt lilla träningsprogram kunde jag konstatera att min snittfart låg strax under 11km/tim. :)...Med tanke på att Paris ligger ca. 120 mil bort och att vi har 6 dagar på oss börjar det mesta som jag har läst om att sätta mål ringa med oroväckande höga varningsklockor. Ett mål ska vara SMART, det vill säga specifikt, mätbart, aktivitetsinriktat, realistiskt och tidsbestämt :) Yngste sonen Carl vädrade frågan om det realistiska i det mål jag har satt mig...Jag blir svar skyldig och får nog luta mig tillbaka i vissheten om att resan mot ett mål, ibland handlar mer om resan än målet....

Övervik handlar om känslor

Kursen med denna titel började idag och är ett steg närmare Paris...Som överviktig kan man ju inte räkna med att fara iväg från Lund till Paris på sex dagar. Det är i och för sig både en "passivisator" och en sporre, beroende på hur man ser det...Kursen slutar om tio veckor och nog borde man kunna följa programmet så länge :).

Fått träningsschema av min PT  (Rolf). Två ggr/v. en mil cykling och två ggr. 30 min. pass./v.

Träning: ti

Cykla:on

Träning: to

Cykla fredag

Det ska gå!

291 dgr kvar

Har inte tänkt så mycket på Paris, men ser att andra medlemmar av teamet cyklar iväg som hurtbullar över Hallandsås och dylikt...Kontaktade Rolf idag och fick en tid kvart över tio på fredag (sonens födelsedag). Rolf och jag får väl diskutera upplägget och sannolikheten för att jag faktiskt kan trampa iväg. En aktivitet om dagen i riktning mot en fullföljd cykeltur till Paris känns som bra målbildssteg,

Huja, måste iväg för att undervisa kvinnorna i hur man lägger anbud...kul, kul bara det inte var så sent på kvällen.

Ett steg närmare Paris ;)

Dag ett av 292 :)

Har räknat dagarna till cykelresan till Paris...292 dgr...känns som alldeles runt hörnet. Jag undrar om det överhuvudtaget är möjligt för en medelålders överviktig dam med allsköns "kärringkrämpor" att delta i en, som jag ser det,  elitprestation. Känns som om jag har tagit mig vatten över huvudet. Samtidigt måste jag nog mota bort sådana känslor, eftersom jag ju ska vara mentalt och fysiskt rustad. Rolf har antagit utmaningen att få mig i form till Parisresan :). Såg Nea och Bobbys nya lägenhet i Lund idag. Fin! Fylls den bara av hemtrevligheter kommer det att bli kanon :).  Den 18 oktober börjar träningen på riktigt och jag antar att det nog är bra att tjuvstarta, vill inte gärna gå på hårdträning i nuvarande form (eller brist på samma). Nu är det ju egentligen så att hela cykelturen handlar om pengar till barncancerfonden och det är det man såklart ska fokusera på, men ändå känns det som om detta att samla in pengar är hanterbart, medan cyklingen känns skrämmande och fullständigt omöjlig...och väldigt utmanande. Denna dikt la vår lagledare upp i sin blogg idag:  :D Känns trösterikt!
Inför den resa vi ska göra tillsammans så ser jag det lämpligt att avsluta med Margareta Ekströms dikt:
Ur instruktion för skalbaggar
För att man skall kunna flyga
måste skalet klyvas
och den ömtåliga kroppen blottas.

För att man skall kunna flyga
måste man gå högst upp på strået
fastän det böjer sig
och svindeln kommer.

För att man skall kunna flyga
måste modet vara aningen större
än rädslan och en gynnsam vind råda.
 Vi ses, med vänliga hälsningar Paul!

Redan flera veckor...

Lilla Svala har redan blivit flera veckor, men jag har inte sett henne på några dagar, eftersom en enveten förkylning håller mig borta från delen av familjen. Saknar!

Överväger målet för veckan som kommer: En bra väl genomförd föreläsning där allt jag vill säga kommer fram :) För detta krävs förberedelse och jag har redan lyckats kludda till några slides som har skickats till tryckning, -som det kan bli!

Det känns som om det ligger en hel del loose ends framför mig: Exploateringskontor, Fredrik, Helsingborg, LRF, Höganäs och Köpenhamn. Frågorna snurrar: Vad är roligt, spännande och vad ska göras för att minimera risker och vilket riskscenario är värst?

Skriva är roligt

offentlig upphandling är roligt

Förutsebarhet är bra

får nog tänka vidare!

Dublin imorgon..

Såg Svala för första gången idag. Så vacker lugn och spännande. Imorgon bär det av till Dublin och väderleksrapporten är tydlig i sitt budskap om att vädret blir kallt, regnigt och allmänt obehagligt...